Fem år, tre år och två trappor
Notera Roddan mer än halvvägs upp för trappan...
Den här bloggen börjar egentligen med en trappa och symboliskt nog väljer vi att avsluta med en annan trappa. De här två trapphistorierna kan sammanfatta våra tre första år tillsammans med världens finaste Ridgeback! En stor fegis flyttade in hos oss för tre år sedan i dagarna (8 september) och vågade då inte ens gå ut i trapphuset och än mindre ned för trapporna.
Idag kastar sig samma stora, men något mindre fega, galning huvustupa, alldeles på eget bevåg, nedför sandbranterna vid Sandbergen på Öland, slänger sig i Kalmarsund och utan att blinka tar han sats och rusar upp för den gingliga trappan som vem som helst skulle kunna tycka var lite läskig. Det kan vi kalla utveckling och det är också så vi med enorm kärlek kan beskriva Roddans liv under de här tre åren. Från en tillbakadragen försiktig snubbe (2006) till en glad, yster gubbe med mycket större självförtroende och stor självtillit (2009). Idag är det inte mycket han backar för eller inte skulle våga prova... och det är vi så glada för! Han är världens mysigaste hund och vi kunde aldrig ana att det var såhär bra det skulle bli den där septemberkvällen då han smög in i vår lägenhet. Det var precis som om det var meningen. Han behövde ett nytt hem, en ny trygghet och ny tillhörighet. Vi behövde en ny följeslagare och fick världens bästa hund!
SLUTLIGEN! GRATTIS ALLA STJÄRNSYSKON PÅ 5-ÅRSDAGEN!!!
Men snyft! Jag kommer att sakna alla fantastiska bilder och alla lika fantastiska texter. Det har varit en njutning att både titta och läsa ...
Håller tummarna för att det blir en lika bra bebisblogg eller något liknande i framtiden.
Många kramar från Anna
Håller med föregående talare. Men förstår att det är mycket annat nytt som också händer just nu.
Välkomna tillbaka när lusten faller på.
Kram
Karin
Fy,vad jag kommer att sakna Roddans öden och äventyr! Beardisarna grattar herr Rod i efterskott förstås!
Kram Beardismatte och de tre fansen (Molly, Tindra och Iza)
Vi kommer att sakna eran blogg och på något sätt er också. Hoppas ändå att vi kommer att kunna träffas iframtiden ( kanske en heldag hemma hos patricia och hennes stora trädgård ) Lycka till med era äventyr m,m . Många kramar : Jörlanda flocken