Händelsesrik helg i Roddans liv
Den gågna helgen har varit en händelserik sådan i Rods liv. Händelserik på så sätt att han träffat fler människor än vad han gjort de två gågna veckorna han levt här med oss. Han har träffat många nya människor och gjort det med bravur trots sin "blyghet".
På fredagen ramlade det in fem nya människor i hemmet (några av mattes nya kollegor) och Roddan bestämde att under köksbordet var det tryggast att sitta. Med kärlek, mjuka ord och popcorn lyckades han dock övervinna sin blyghet och lät sig klappas. Efter ett par timmar låg han avslappnat utsträckt under vardagsrumsbordet, precis som vilken kväll som helst. Han imponerar storartat på alla som träffar honom som tycker att han är så fin och mysig! Och det är han ju!
På lördagen kom mattes farmor och hennes man på besök och Rod drog sig återigen undan. Men innan kvällen var slut bjöd han både på slick i örat och kärleksfullt tuggande på deras händer. De hade inte ord nog för hur trevlig de tyckte att Rod var. "Så mild, så vacker.. han är väl ändå ett riktigt utställningsmaterial?!" Matte-farmor menade att det vita c:et på Rods bröst måste betyda champion...
Vi bara njuter av att få leva med Rod och ler över alla komplimanger!
Idag söndag har Roddan promenerat än hit och än dit genom staden och besökt både "mormor" & "morfar "och "farmor". Med "farmor" bar det av till skogs och vi gick en lång sväng i sommarvärmen. Rod visade hur man tar sig över en färist på sant RR-manér, man hoppar från stillastående, med alla fyra tassarna i marken, ett lejonskutt rakt över så att alla människor grymt imponeras. "Vad ska sådan här järnvägsräls mitt i naturen vara bra för?" såg det ut som Rod undrade. Sedan lät han sig väl smaka på de färska komockorna trots att vi på alla sätt och vis försökte hindra honom. Han lyckades också med konststycket att bada fast planen var att han inte skulle göra det, eftersom farmors bil är helt ny och inte särskilt "in-hundad" ännu.... Men han blir ju så glad av allt vatten! Och som "farmor" sa "det är ju bara en bil...".
På det hela taget är han en fantastisk hund som tar ett nej (även om han testar om det gäller...) Han är glad, nöjd och verkar så tillfreds! Rädslorna finns men han kommer över dem snabbt, ruskar på sig och beter sig ändå "stabilt"!
Efter många kilometer är nu tassarna trötta och Roddan vilar ut i vår säng. I sin egen låg han i en kvart kanske... innan han kom på att en dubbelsäng är skönare än en vanlig bia-bädd.
God natt!
Ja, okej, er kudde är skönare... Jag har ju inte ens någon!
Zzz...
Rod vi är så glada över att få dela livet med dig! Du får oss att le, skratta och vara sådär lyckliga som man bara kan vara när man har en hund i sitt liv. Du ger oss kärlek!
"You never really own a Ridgeback you just live with him"
På fredagen ramlade det in fem nya människor i hemmet (några av mattes nya kollegor) och Roddan bestämde att under köksbordet var det tryggast att sitta. Med kärlek, mjuka ord och popcorn lyckades han dock övervinna sin blyghet och lät sig klappas. Efter ett par timmar låg han avslappnat utsträckt under vardagsrumsbordet, precis som vilken kväll som helst. Han imponerar storartat på alla som träffar honom som tycker att han är så fin och mysig! Och det är han ju!
På lördagen kom mattes farmor och hennes man på besök och Rod drog sig återigen undan. Men innan kvällen var slut bjöd han både på slick i örat och kärleksfullt tuggande på deras händer. De hade inte ord nog för hur trevlig de tyckte att Rod var. "Så mild, så vacker.. han är väl ändå ett riktigt utställningsmaterial?!" Matte-farmor menade att det vita c:et på Rods bröst måste betyda champion...
Vi bara njuter av att få leva med Rod och ler över alla komplimanger!
Idag söndag har Roddan promenerat än hit och än dit genom staden och besökt både "mormor" & "morfar "och "farmor". Med "farmor" bar det av till skogs och vi gick en lång sväng i sommarvärmen. Rod visade hur man tar sig över en färist på sant RR-manér, man hoppar från stillastående, med alla fyra tassarna i marken, ett lejonskutt rakt över så att alla människor grymt imponeras. "Vad ska sådan här järnvägsräls mitt i naturen vara bra för?" såg det ut som Rod undrade. Sedan lät han sig väl smaka på de färska komockorna trots att vi på alla sätt och vis försökte hindra honom. Han lyckades också med konststycket att bada fast planen var att han inte skulle göra det, eftersom farmors bil är helt ny och inte särskilt "in-hundad" ännu.... Men han blir ju så glad av allt vatten! Och som "farmor" sa "det är ju bara en bil...".
På det hela taget är han en fantastisk hund som tar ett nej (även om han testar om det gäller...) Han är glad, nöjd och verkar så tillfreds! Rädslorna finns men han kommer över dem snabbt, ruskar på sig och beter sig ändå "stabilt"!
Efter många kilometer är nu tassarna trötta och Roddan vilar ut i vår säng. I sin egen låg han i en kvart kanske... innan han kom på att en dubbelsäng är skönare än en vanlig bia-bädd.
God natt!
Ja, okej, er kudde är skönare... Jag har ju inte ens någon!
Zzz...
Rod vi är så glada över att få dela livet med dig! Du får oss att le, skratta och vara sådär lyckliga som man bara kan vara när man har en hund i sitt liv. Du ger oss kärlek!
"You never really own a Ridgeback you just live with him"
Kommentarer
Trackback