Stackars Roddan
Hur dålig husse och matte får en stackars hund ha? Idag upptäckte matte att Roddan fanns porträttfotad i skyltfönstret på stans stora hundsportsaffär. Stackars hund, han har deltagit med sitt vackra huvud i en fototävling och inte ens hans egen familj har röstat på honom... Vann gjorde såklart den minsta valpen. En jättesöt svart liten Kelpieliknande valp på sisådär 8 veckor. Undrar om Roddan fick någon röst? Förhoppningsvis! Han är ju ändå väldigt vacker! Men vi kan inte förlåta oss själva för att vi har missat detta. Hans bild sitter i skyltfönstret längst till höger om ni har vägarna förbi...
Följande bild KUNDE man ha röstat på... Inte ens Roddans egen hejaklack har röstat eller ens uppmuntrat bloggläsare och övriga att rösta. Fy skäms!
Vi hurrar och klappar i händerna för alla VQ-framgångar under den gågna veckan. Nu är VQ-dogs svenska, danska, viltspårande champinjoner med cert och bis-vinster och klabbet... Vilka jädra hundar! Vilka jädrans bra uppfödare! Vilka enastående hussar och mattar! Hurra för er allihopa!!!
Följande bild KUNDE man ha röstat på... Inte ens Roddans egen hejaklack har röstat eller ens uppmuntrat bloggläsare och övriga att rösta. Fy skäms!
Vi hurrar och klappar i händerna för alla VQ-framgångar under den gågna veckan. Nu är VQ-dogs svenska, danska, viltspårande champinjoner med cert och bis-vinster och klabbet... Vilka jädra hundar! Vilka jädrans bra uppfödare! Vilka enastående hussar och mattar! Hurra för er allihopa!!!
Två år
Idag är det på dagen precis två år sedan husse hittade en viss annons på www.srrs.org som fick oss att ringa Vereus Qoya och sedan en familj i Uppland. Någon ville omplacera en 21 månader gammal RR-hane och ej till en barnfamilj. Att vi vågade ringa kan nog idag te sig lite underligt. Vem hade egentligen inte trott att hunden åt småbarn till frukost?
Men det var ju inte så, det var bara en hund som behövde mer än vad barnfamiljen han bodde i just då kunde ge. En hund som behövde några som oss. Och det blev en lyckträff och långt mer fantastiskt än vad vi kunde tro! Vi som trodde att vi aldrig skulle komma över förlusten av Leva. Vi är så enormt lyckliga att vi vågade ringa, att vi lät nyfikenheten segra över alla tvekanden. Idag är han vår fantastiska hund som vi älskar över allt annat. Vår Rod!
Men det var ju inte så, det var bara en hund som behövde mer än vad barnfamiljen han bodde i just då kunde ge. En hund som behövde några som oss. Och det blev en lyckträff och långt mer fantastiskt än vad vi kunde tro! Vi som trodde att vi aldrig skulle komma över förlusten av Leva. Vi är så enormt lyckliga att vi vågade ringa, att vi lät nyfikenheten segra över alla tvekanden. Idag är han vår fantastiska hund som vi älskar över allt annat. Vår Rod!
Vardag, apport och rulla runt...
I "Hitta hem" på TV3 vill en matte avliva sin femåriga Rhodesian Ridgeback-hane för att han inte vill vara ensam hemma och för att han då "river köket" efter något ätbart... Mitt hjärta brister! Tur att ställen som Hundstallet finns som kan ge hundar en andra chans!
Idag började vardagen med stort V. Matte började alltså jobba. När hon kom hem trippade Roddan på tå och matte uppfattade något som "träningslust" i Roddans ögon och utrustade sig med en dummie och hundgodis efter middagen, för att träna lite med Roddis. Att valet föll på dummien var för att matte tänkte att lite apportering är en lagom nivå efter sommarens träningsträda. Tji fick hon!
Som tur var kastade matten inte dummien i vattnet utan började med lite landapportering. Roddan satt som fastfrusen i fotposition och glodde enfaldigt på sin matte. "Apportera kan du göra själv! Varför kastar du iväg den om du vill ha den?". Matte började gapskratta vid bara åsynen av Roddan! Inget hjälpte, han ville absolut inte hämta något alls, så vi tränade lite på att hålla dummien i munnen och släppa på kommando. Eh, han är fyra år och har gjort detta hundratals gånger, men idag ville han ingenting alls!
Vi övergick isället till lite gammalt hederligt godisletande i träd och avslutade med lite tricks och lydnadskommandon på avstånd, med en bra störning i form av en man på en parkbänk strax intill. Att göra något på mer än fem meters håll tycker Roddan är jättekämpigt! Han vill vara intill hela tiden! Hur som haver, idag visade han upp något helt nytt för sin matte, han kan rulla runt både åt höger och åt vänster! När lärde han sig det?
Idag började vardagen med stort V. Matte började alltså jobba. När hon kom hem trippade Roddan på tå och matte uppfattade något som "träningslust" i Roddans ögon och utrustade sig med en dummie och hundgodis efter middagen, för att träna lite med Roddis. Att valet föll på dummien var för att matte tänkte att lite apportering är en lagom nivå efter sommarens träningsträda. Tji fick hon!
Som tur var kastade matten inte dummien i vattnet utan började med lite landapportering. Roddan satt som fastfrusen i fotposition och glodde enfaldigt på sin matte. "Apportera kan du göra själv! Varför kastar du iväg den om du vill ha den?". Matte började gapskratta vid bara åsynen av Roddan! Inget hjälpte, han ville absolut inte hämta något alls, så vi tränade lite på att hålla dummien i munnen och släppa på kommando. Eh, han är fyra år och har gjort detta hundratals gånger, men idag ville han ingenting alls!
Vi övergick isället till lite gammalt hederligt godisletande i träd och avslutade med lite tricks och lydnadskommandon på avstånd, med en bra störning i form av en man på en parkbänk strax intill. Att göra något på mer än fem meters håll tycker Roddan är jättekämpigt! Han vill vara intill hela tiden! Hur som haver, idag visade han upp något helt nytt för sin matte, han kan rulla runt både åt höger och åt vänster! När lärde han sig det?
Lydnadskurs kan du vara själv!
Alla, människor och hundar, borde ha en vän som Emma. Hon inte bara tar med sig grisöron och hundtugg när hon hälsar på här hemma, till Roddisens enorma förtjusning. Hon skickar även presenter när hon är på semester. Idag låg ett litet anonymt kuvert på hallmattan när vi kom hem, med världens bästa innehåll!
Lydnadskurs kan du vara själv! En finfin kylskåpsmagnet och ett finfint kort med klara budskap som passar Roddan!
Tusen tack Emma! Vi blev jätteglada! Hoppas på att få träffa dig och Alice Brallis snart! Kram!
Lydnadskurs kan du vara själv! En finfin kylskåpsmagnet och ett finfint kort med klara budskap som passar Roddan!
Tusen tack Emma! Vi blev jätteglada! Hoppas på att få träffa dig och Alice Brallis snart! Kram!
Till skogs
Efter att Storvisp och Lillvisp överlyckligt fått återse varandra var det mattarnas och hussarnas tur att återförenas efter att ha varit åtskilda alldeles för länge. Vi har bara vattnat blommor och passat hund utan att få ha umgåtts sådär på riktigt, som vi brukar. Vi styrde ihop en lyxfrukost i köket på Postgatan innan vi packade picknick och for till julgransskogen halvvägs till Växjö. Underbart!
Hur många husmorspoäng får undertecknad, E och O för att ha plockat en kasse full av kantareller som blev till smörgåsar och förvällda för att frysas samt blåbär som räckte till åtminstone två-tre burkar sylt? Icke att förglömma, O plockade även lingon. Undertecknad var stum av beundran över denna husmorsinsats... Hundarna brydde sig inte mycket och jag behöver inte säga hur mycket sömn det blev för dem efter att de oupphörligen rejsade i skogen,fem timmar i sträck, och till och med badade i skogstjärnen.
Världens finaste, jag upprepar världens finaste Ridgebackkillar snusar blåbärsris.
Om man är vänner, släkt och nästan som bröder delar man självklart pinne!
Grabbarna Grus - lika som bär
Tjaaaarleeeek!
Galningarna brottades och jagade varandra över stock och sten, konstigt att de somnade på stört när vi for hem? Icke!
Stor och Liten
Liten härmar Stor
Och gör precis likadant...
Full fart, ned i vattnet, upp och rejsa ett varv i skogen och så kasta sig i vattnet igen.
Bildbevis på vad vi plockade, och detta är bara hälften!
Idag har vi varit på Dunö och hälsat på Eurasierkillarna Nisse och Laban. Laban hade vuxit rejält och är nu större än sin storebror. Nisse var tvåårsmanlig och inte helt övertygad om att Rod, i egenskap av just man, skulle få beträda just hans tomt. Konstigt, sa Rod, vi har ju träffats förut. Det fick bli passivitetsträning vid våra fötter istället, medan vi fikade. Det funkade bra!
Hur många husmorspoäng får undertecknad, E och O för att ha plockat en kasse full av kantareller som blev till smörgåsar och förvällda för att frysas samt blåbär som räckte till åtminstone två-tre burkar sylt? Icke att förglömma, O plockade även lingon. Undertecknad var stum av beundran över denna husmorsinsats... Hundarna brydde sig inte mycket och jag behöver inte säga hur mycket sömn det blev för dem efter att de oupphörligen rejsade i skogen,fem timmar i sträck, och till och med badade i skogstjärnen.
Världens finaste, jag upprepar världens finaste Ridgebackkillar snusar blåbärsris.
Om man är vänner, släkt och nästan som bröder delar man självklart pinne!
Grabbarna Grus - lika som bär
Tjaaaarleeeek!
Galningarna brottades och jagade varandra över stock och sten, konstigt att de somnade på stört när vi for hem? Icke!
Stor och Liten
Liten härmar Stor
Och gör precis likadant...
Full fart, ned i vattnet, upp och rejsa ett varv i skogen och så kasta sig i vattnet igen.
Bildbevis på vad vi plockade, och detta är bara hälften!
Idag har vi varit på Dunö och hälsat på Eurasierkillarna Nisse och Laban. Laban hade vuxit rejält och är nu större än sin storebror. Nisse var tvåårsmanlig och inte helt övertygad om att Rod, i egenskap av just man, skulle få beträda just hans tomt. Konstigt, sa Rod, vi har ju träffats förut. Det fick bli passivitetsträning vid våra fötter istället, medan vi fikade. Det funkade bra!
Gotland, träning och en liten visp
Vi är just hemkomna från brukshundklubben dit matte & Roddan for på ren impuls. Matte tänkte att Roddan skulle få lite balansträning på agilityhindrena i självförtroendestärkande syfte. Överhuvudtaget tänker matte att allt som kan få Rod att sträcka lite på sig är bra. Men precis när Roddan kommit upp på den vågräta delen av det stora balanshindret satte skotträningen i gång på appellplanen. Där tränade massa schäfrar och mallar skydds. Så med agilityn blev det 0 och inget, istället gjorde vi inkallningsövningar samtidigt som skotten avlossades. Mycket nyttigt! Roddan är helt klart skottberörd, men kan ta det coolt efter att han kollat in mattes eller husses reaktion. Dock tog han ett jätteskutt ned från hindret just då första skottet gick av.
Här följer nu bilder från Gotlandssemestern och så några bilder från när vi passade Lillvispen söndag-måndag.
Gotland var hett, hett, hett och Roddan lät sig helt sonika vattnas av husse.
När solen stod som högst åkte vi till det hemliga kalkstensbrottet ett stenkast från Hajdungs... Roddan fick svalka och simträning.
Han som inte är så bra på att simma gillar i alla fall att vattenapportera!
Näe jag tänker inte dyka i med dig...
Matte kom nu'rå...
Matte och Roddan simmar ikapp till pinnen, på stänket ser ni vem som simmar smidigast.
Lördag kväll återvände vi hem och på söndag kväll trillade Adam in genom dörren. Lyckan var total när de båda herrarna återsåg varandra efter lång tid. Lillvispen gjorde sitt bästa för att hålla Storvispen igång. Det är verkligen skillnad på en VQ Stjärna och en VQ Diamant och på en fyraårig och en niomånaders Ridgeback.
Morgonmys i sängen. Under natten sov de i varsin korg, Roddan har ju två, med nosarna mot varandra.
"Rygg mot rygg, jag är trygg".
Här följer nu bilder från Gotlandssemestern och så några bilder från när vi passade Lillvispen söndag-måndag.
Gotland var hett, hett, hett och Roddan lät sig helt sonika vattnas av husse.
När solen stod som högst åkte vi till det hemliga kalkstensbrottet ett stenkast från Hajdungs... Roddan fick svalka och simträning.
Han som inte är så bra på att simma gillar i alla fall att vattenapportera!
Näe jag tänker inte dyka i med dig...
Matte kom nu'rå...
Matte och Roddan simmar ikapp till pinnen, på stänket ser ni vem som simmar smidigast.
Lördag kväll återvände vi hem och på söndag kväll trillade Adam in genom dörren. Lyckan var total när de båda herrarna återsåg varandra efter lång tid. Lillvispen gjorde sitt bästa för att hålla Storvispen igång. Det är verkligen skillnad på en VQ Stjärna och en VQ Diamant och på en fyraårig och en niomånaders Ridgeback.
Morgonmys i sängen. Under natten sov de i varsin korg, Roddan har ju två, med nosarna mot varandra.
"Rygg mot rygg, jag är trygg".