Vereus Qoya's Ever So Clear Sirius a.k.a "Rod"

Dagens ros, en stjärna i himlen och ett JÄTTETACK  till Jocke, Zoyas och Audis husse, som försett oss med en DVD med fem minuter från Rods puppy-hood. Den ramlade in genom brevinkastet igår och vi har tittat på den flera gånger för att försöka lista ut vem av alla sötnosarna som kan vara Roddis. Matte blev alldeles blank i ögonen av att få se Stjärnkullens valpar brottas och skutta omkring hos Vereus Qoya - helt ovärderligt!!!


Rod var lite mindre än den här sizen på filmen som vi fick av Jocke, här syns han med fd. "mini-husse" Liam.

Fick ett så gulligt mess i morse att mitt mattehjärta blev alldeles varmt, måste bara dela med mig.... det är från en annan matte på kursen... som jag yppat min nervositet för innan kursen började.

Roddans torsdag innehöll sovmorgon under täcket med matte och han fick inte gå morgonrundan förrän nästan klockan 10, vilka fasoner va? Rod är dock inte den som är den, man får vänligt upplysa honom om promenadmöjligheter när han snarkandes drar täcket över huvudet. Var det någon som sa att han var en Ridgeback?

Sedan blev det mer sängen med matte och så kloklippning vilket verkligen var på tiden! Nu tassar han så tyst över golven.

På kvällen blev det kursen kapitel 3 - och det gick mycket bättre än förra gången!  Fortsätter det såhär så kommer det (åtminstone statistiskt räknat) vara en bra kursavslutning ;)
 
Vi tränade på externbelöning, något som Rod som fick vara pilothund först inte fattade... men andra gången och tredje så fattade han galoppen galant! Faktiskt så är han en smart hund som inte behöver många upprepningar alls för att fatta.

Till varje gång har vi en lärorik artikel i läxa och dagens läxa handlade om att lära hunden att skvallra. Dvs. att det gör inget om hunden reagerar på hund/katt/hare så länge den bara TITTAR knepet är att lära hunden att sedan vända sig till husse/matte för belöning för att den just (bara) SETT! Alltså beröm/belöna innan skall/utfall/studs etc... Vi kämpar på!

Instruktören berättade om en Ridgeback-tik som överlistat matte och som vänt om de inlärda beteendena totalt! Dvs. hon dammsög omgivningen med ögonen HELA tiden för att hitta något att titta på för att sedan kasta en blick på matte i en millisekund för att hämta godis. Så är det med RR:s de är smartare än oss, det är bara vi som inte fattar det alla gånger! Därför måste man ligga steget före och höja kraven så att hunden inte överlistar oss... dvs. höja kraven på ögonkontakt och det är dags för det nu för Rods del åtminstone i en del situationer.

Kontakten annars är suverän! Han kan sitta kvar med störning och ändå titta på sin matte! ÄlsklingsRod!


Såhär ser vi ut när vi ska på kurs! Matte har skidunderställ och ullstrumpor och Rod vinterkostymen! Vi var de enda som inte frös idag tror jag... bara Rod lite...

Tips!

Anledning till framgång?! Minibitar av träningsgodis med smak av ishavsfisk får Rod att gå fot som han aldrig gjort annat hela sit liv!

Det måste vara den bästa kursen ever som vi går på. Människorna bjuds på fika varje gång av instruktören... visst innehållet i själva kursen är det suveräna, men det skadar inte med lite guldkant! Idag fick vi semlor... men inte hundarna såklart, även om Rod inte hade tackat nej.

Hemma råkade Rod dock få dubbla portioner kvällsmat då hussen och matten missförstod varandra. Det gör inget säger Rod som ser ut som om han svalt en basketboll... i morgon blir det dubbla bajspåsar på promenaden.

God natt 

Nu är vi hemma igen... och som vanligt, gick Rods lycka över att vara hemma, inte att ta fel på. Han är som en katt och stryker sig emot allt som han gillar här hemma. Vi har hunnit med en hel massa på "semestern" och promenerat kors & tvärs över hela Öret och hälsat på alla vi känner, med hundar och ungar och gravidmagar och nyrenoverade kök. Vi har fikat och ätit och skålat och dansat, spelat Twister och haft sovmorgnar. Riktig semester med andra ord!

Buset med Nevyn blev dock inställt för matte blev sjuk och därför styrde vi kosan hemåt en dag tidigare. Det får bli nästa gång...

Roddis är en fröjd att ta med sig överallt och är glad och social... han gillar alla och är så otroligt go' med lilla V...



Nu kan ni lägga täcket över mig.

Vi har trängts i denna 90 centimeters säng och Rod gick med på att sova större delen av natten i sin korg, men på morgonkvisten försökte han obemärkt smyga sig upp till oss. Så! Man kan sova två fullvuxna människor och en fullvuxen Ridgeback i en 90 centimeter bred säng!

---

Idag har vi för övrigt pratat med Roddis gamla matte Lollo... de hade det bra och det även schäfern Zack, Rods "storebror", som levt upp sedan Roddis flyttade... så omplaceringen av Rod har verkat vara till allas bästa även om han är saknad i det Hagbergska hemmet.

---

En kväll i Örebro blev vi, på väg hem till vänner på fika, stannade av en kvinna som ville klappa en riktg lejonhund, ganska snabbt kom samtalet in på hennes döda Dalmatiner och jag som just i Örebro känner Leva nära i tanken, förstod och tröstade.

När det senare visades kort ur handväskan och det visade sig att hunden dött 1980, alltså för snart 27 år sedan så kunde jag inte annat än att le... visst hundar blir ens andra hälft, ingen tvekan om saken. Man lever så otroligt nära dem och de är ens allt! Men jag hoppas att jag inte går omkring och visar bilder på Leva 2033 eller på Rod 2044 för totala främlingar, det blir lätt lite konstigt då.

Leva vi saknar dig! Så vi visar en bild på dig här nu (för främlingar och vänner)... det var på dina gamla promenadställen vi vallade Rod nu i helgen. Du finns i hjärtat och i tanken!


Älskade, älskade Levis efter en simtur i Västra sjön, Kalmar, hon är just hämtad henne från hundpanget då vi varit på Frankrikesemester...

Nu drar vi på semester! Matte & Roddis åker efter husse i morgon.. mot Öret alltså. Där ska vi slappa, förhoppningvis hundbusa lite och gå på partaj. Matte är på jakt efter en fluga till Rod som han kan ha på sig, men det finns ingenstans... (Egentligen är matte helt emot att man klär ut hundar, men en fluga på kalas, det kan väl vara okej?)

Kursen ikväll gick finfint till en början. Rod som inte längre skäller vid hundmöten kände dock sig tvungen att skälla på Nisse & co. *matte suckar* Inledningsvis funkade allt kanon, men efter en stund ledsnade han dock.. Han kan ju redan kontakt så bra och "sitta kvar" är inga som helst problem det heller... så när det var dags för inkallningar så glömde Rod hur man gjorde, han var så lycklig över att springa lös så han glömde liksom att det är vid sidan man sitter efter man har kommit fram till sin matte... hmm.. det är aldrig problem annars. Men att sitta när matte slänger grejer i hinkar och att sedan hämta dem - det var kul! Rod som aldrig bryr sig särskilt om föremål var plötsligt intresserad. Han ska nog få några roliga leksaker framöver, mjukdjur, ben och gamla slitna tennisbollar duger inteför herr'n!

Sedan var det dags för att gå varv runt varandra, men det gick inte alls, så vi tränade på avstånd. Löptikar trasslar dock till det lite i skallen för Rod och en av tikarna på kursen är just på väg in i ett löp så det är en utmaning och Rod fastnade ideligen i fläckar...*matte suckar igen*

Nu i sena timmen (20.30) packar vi in oss i bilen och åker till Coop - för hundmaten är slut. Vi är sååå bra på framförhållning i det här huset...

Fredagskväll och matte & Roddis tittar på tv. Åtminstone försöker matte...

I morgon får vi celebert besök från de småländska skogarna. Vännen M, med lilla H kommer på besök. M och hennes (numera) man S var våra bästa grannar under tiden vi bodde i Växjö. Det var då vår Leva var liten och deras Texas likaså... det är längesedan nu.

Trots två höglöpande tikar i trappuppgången är Roddis cool som vanligt. Visst luktar det extra gott i trapphuset och han pinkar gärna på husknuten - något han aldrig gör annars - men han bryr sig inte om tjuten från lägenheten under... Han är lika laid-back som alltid! Hundmötena går bättre och bättre! Peppar, peppar!

Här i Kalmar har det snöat ofattbart mycket, nonstop, sedan ett dygn tillbaka... Det är åtminstone 30-40 cm snö...  Roddis är som en yster kalv på grönbete... han rusar runt, hoppar & skuttar och kör med nosen under snön.


Rod på gården i snöfallet, notera att han har pinkat på brunnens vänstra sida...


Djup snö på gräsmattan...


Men vem har gått här? Jo, en Rod!


Längre ned på "vår gata"


Här bor vi!


Roddis & matte myser framför tv:n.

Här är läget ganska trött och energilöst för tillfället. Det känns som om en "period av ingenting", men det är kanske just för att matte räknar ned till sportlovet. Då åker flocken till Örebro för att fira vännen B:s födelsedag med pompa & ståt. Sedan är det inte långt till påsklovet och sen är det veckor med en massa klämdagar och sedan är det sommar! Vi längtar!

Tyvärr är det ingen kurskväll denna vecka, för instruktören är bortrest. Trist tycker vi, men har övat en del på kontaktövningarna som Rod nästan tycker är poänglösa... han KAN ju det här med kontakt, så sluta tjata ;) I skrivande stund är husse & Roddisen ute och joggar...




Rod har fått en ny bädd också (av "mormor"), så han har två, men bäst är ju vår säng förstås - både på dagen & natten. Den nya bädden kommer från IKEA och är tänkt att ha i bilen och i sommar på vår semester...

Jaha, nu har Rod börjat skolan... och det gick.... faktiskt jättebra!

Visst, han skällde på de andra hundarna och gjorde några, vad instruktören kallar det,"sprallutfall" men han fixade kontaktövningarna på millisekunder, kom på inkallning, och satt kvar när matte dansade indiandans runt honom.  Vi fick beröm för vår goda kontakt och intruktören tyckte det var en "stilig jycke". Kritiken vi fick var att matte är för seg på berömmet, något som jag måste tänka på. För Rod gör ju faktiskt en massa bra saker som förtjänar beröm, och det snabbt!

Faktiskt skällde inte Rod mest... som matte hade trott... det gjorde söta Bamse som går kursen för tredje gången.  Och skillnaden på Rod mellan de första tio minutrarna och de sista tio minutrarna var enorma!

Och matte lyckades få kontakt - trots tre nya hundar i närheten. Och hunden som vi mötte på gatan utanför när kursen var slut reagerade han inte nämnvärt på ens en gång... matte svävar på moln! 

Nästa gång kommer en hund till som inte kunde vara med idag.

Så i Rods klass finns:

Nisse (Eurasier) 8 månader
Tindra (Bearded collie) 8 månader
Bamse (Cocker spaniel) 2 år
Charles-Morris (Border terrier) ålder okänd, än så länge...

Tillsammans ska vi bla. träna på hundmöten, kontakt och koncentration. Alla verkar ha samma intentioner och ambitioner och med en suveränt bra instruktör tror jag att detta kan bli en kanonkurs! Vi ska träna på olika platser nästan varje gång och öva på vardagssvårigheter... mycket bra! Vi är helnöjda! Nu ska vi göra läxan som vi fick, två artiklar ur hundtidningen Canis, om Förstärkningskvalitet och Alternativa beteenden. Spännande!

Nu har Roddis fått middag och krypit till kojs...


Men matte... måste du ta pinsamma foton när jag ligger här och gosar med min "nalle"...