Vereus Qoya's Ever So Clear Sirius a.k.a "Rod"

-Rod vad tänker du på?
-Mat!




Matte jobbar (och längtar hem hela dagen) och husse jobbar (fast hemma). Rod sov tills klockan ringde, alltså inget skall när tidningen kom, sedan studsade han upp i sängen där han "gonade" ned sig med oss under täcket.

Så fort man sätter en tå på golvet är han på G och beredd på allt som händer, framförallt beredd på frukost. Hans långa tunga når överallt.... och han är överallt. Är vi i badrummet med stängd dörr ligger han pressad mot dörren på utsidan. Men tyst...

På morgonpromenaden fann han sig i att bli utskälld av en mindre hårboll till hund, fortfarande verkar han mest bli glad och uppspelt när han får syn på en annan hund. Framåt helgen ska han få träffa en stabil, lugn och trygg äldre tik så att inte hundmöten blir laddade i framtiden.

Ensamhetsträningen verkade funka bra då husse sprang mellan tvättstugan och lägenheten. Rod stod vid dörren och väntade tyst och snällt, vilket troligen mest berodde på att de ensamma stunderna var så korta så han inte hann lägga sig någonstans.

På eftermiddagen miljötränade vi en liten, liten stund i stan och husse och Rod satt på en bänk medan matte handlade. Fram kom en kille som ville ta en bild till ett projekt på en folkhögskola. Okej sa Rod och slickade honom i ansiktet. Inga problem! 


Än så länge är Rod hunden man drömmer om snäll, glad, mjuk, lyhörd, följsam och att han dessutom är söt som socker gör ju inte saken sämre. Självförtroendet verkar det inte vara något större fel på utan snarare är det miljöträning, miljöträning och miljöträning plus socialisering som gäller. Han är rädd för alltifrån Apotekspåsar på trottoaren till soptunnor och vi går försiktigt fram ett litet steg i taget. Vi vill ju att detta ska bli bra så att Rod får stanna hos oss för alltid.

I skrivande stund är Rod med husse på sitt första besök hos "farmor"...

Bilder från helgen:


På en brygga vid Värsnäs/Hornsö



Full fart genom det öländska landskapet...