Problemlösning på hög nivå
Rod satt fint på sovrumsgolvet och glodde på den gröna burken som visserligen luktade gott, men han förstod inte alls vad han skulle göra med den. Okej, tänkte matte och backade två steg i uppgiften.
1. Kolla här Rod goooodis.
2. Kolla här Rod nu lägger matte burken ööööver godisen
3. Var är nu godisen? "Varsågod" säger matte (varpå Rod försöker se om jag kanske har en godisbit i min hand och sedan glömmer han att han ens har sett den gröna burken).
Men efter en stunds lock och pock trillar poletten ner och han kan använda sina fantastiska framtassar till att faktiskt få fram en godis.
Sedan lägger matte burken på sidan och rullar den över golvet och Rod fattar genast att om man slår på den med tassarna så ramlar godisarna förr eller senare ut. Han rullar den fram och tillbaka mellan vrårna kring kakelugnen och garderoberna och Frolicen sprids över golvet och försvinner i Roddis dreglande mun.
Och så på med locket och "varsågod" varpå Rod slänger en framtass på burken, locket spricker, burken blir sned och: jaa, godisarna kommer fram. "Mission accomplished" säger Rod och han har ju faktiskt rätt även om min fina, pedagogiska och egenhändigt tillverkade hjärngympeburk gick sönder på kuppen.
Nu sover han!
(Först tänker man ju nästan för sig själv, "men är han trög hunden"? Men sedan säger tyst för sig själv att han ju faktiskt ändå är rätt duktig med tanke på att han nog aldrig ens utsatts för en liknande uppgift. Tar jag fram en burk i morgon kanske han fattar galoppen på en gång... och vi fortsätter med självförtroendestärkande hjärngymnastiska övningar en annan dag)
Ja nog är de lite ¨tröga¨ i början men så småningom så blir de lite VÄL bra på det där med problemlösningar!!! Och kanske skapar problem i stället för att lösa dem :)...Moa har som specialitet att öppna dörren till toaletten när hon är själv och dra ut hela toarullen bla. Men man kan ju inte bli arg på dem, dom har ju säkert haft jätteroligt och att dom kan sysslesätta sig själva måste ju räknas ;)...
Kram från syrran och mig.
Hejsan! Problemlösning är kul men Tzaren är ganska otålig... Ett exempel; Häromdagen hade han fått ett ben som han såklart skulle gräva ner och gömma. Första anstalten var sängen, men där satte vi (läs:husse!) stopp. Sedan gömde han den under ett soffbord längst in i hörnet, sedan några dagar efter när han tyckte att det var dags att hämta det där benet var det helt plötsligt VÄLDIGT svårt att krypa under. Han stog och skällde i säkert tio min. och tyckte att jag skulle hämta det åt honom. Tillslut tröttnade han och fattade att det inte var någon ide´och kröp under och hämta det själv!! Ett annat exempel som gör att jag går och plockar "konfetti" här hemma titt som tätt. När han var liten fick han godis i mjölkkartonger ihopklistrade. Nuförtiden hämtar han allt av lite hårdare papper i pappersinsamlingen och strimlar sönder.... Det kan ju finnas godis där!!! Hoppas ni har det bra!!